Att digitalisering och globalisering påverkar samhället i stort är det få som har missat. Exakt hur det påverkar vårt svenska föreningsliv är det dock få som känner till lika väl som Martin Carlsson-Wall, Center Director på Center for Sports & Business på Handelshögskolan i Stockholm. Tillsammans med ett team på 31 medarbetare forskar han dagligen kring övergripande globala och kommersialiserade sporttrender.

I den första delen utav två berättar Martin Carlsson-Wall om vad ett modernt sportkontor är och varför det är en viktig komponent i utvecklingen av det svenska föreningslivet. I den andra delen kommer han att dela med sig om hur man praktiskt kan genomföra denna transformation.

Martin Carlsson-Wall
Center Director på Center for Sports & Business på Handelshögskolan i Stockholm

Sedan 2015 har Handelshögskolan i Stockholm en avdelning som forskar kring de utmaningar svensk idrott står inför i samband med växande kommersialisering, globalisering och individualisering. Man arbetar framför allt med att ta reda på hur man transformerar det traditionella kansliet till ett modernt sportkontor. Historiskt sett har vi nämligen sett en brant utvecklingskurva för den sportsliga verksamheten, men en betydligt flackare kurva för den administrativa verksamheten som gör idrotten möjlig. Detta  undersöks på plats ute i idrottsvärlden där man, tillsammans med samarbetspartners, genomför praktiska och affärsmässiga utvecklingsprojekt. Idag arbetar man t.ex. med Svenska fotbollsförbundet, SHL, Svensk Handboll, Svensk Travsport etc.

Vilken utveckling ser ni i det svenska föreningslivet som gör att det är dags att skapa det moderna sportkontoret?

När man pratar om sektorer i samhället så pratar man vanligtvis om tre huvudsakliga sektorer – den privata sektorn, den offentliga sektorn och den ideella sektorn. Vad vi har sett är dock att det börjar formas en fjärde sektor. Denna består av organisationer som tillhör mer än en av de traditionella sektorerna, t.ex föreningar som AIK som är både börsnoterade och ideella. Det gör att vi hamnar i en brytpunkt där föreningar allt mer måste balansera det ideella och det kommersiella.

Det moderna sportkontoret, vad är det?

En viktig faktor i det moderna sportkontoret är att det inte ska bli rent kommersiellt. Det är en fälla att tro att man måste gå från det ideella till det kommersiella – det är inte det vi menar. Vad vi menar är att man ska gå från att vara ideell till en hybrid av det ideella och det kommersiella. Istället för antingen eller så är det viktigt att tänka både och.

Varför är det viktigt att se sig själv som en hybrid?

Om man inte ser sig själv som hybrid kommer man inte kunna vara tillräckligt modern och därmed inte få tillräckligt med finansiering. Offentlig sektor har finansierat svenskt föreningsliv under lång tid och det har varit fantastiskt – både för samhället och föreningslivet i stort! Nu ser vi dock delvis ett annat samhälle. Samtidigt som idrottsrörelsen har större betydelse än någonsin krävs det mer pengar för att finansiera verksamheten. Därav behövs det ideella, som är en superviktig tillgång och som skapar själen i föreningen, samtidigt som man behöver det kommersiella.

Hur ska man balansera det ideella mot det kommersiella i en sådan hybrid?

Det viktiga att komma ihåg är att hybriden ser olika ut för olika föreningar. Graden av kommersialisering behöver inte nödvändigtvis vara lika stor i en mindre lokal förening som i en stor elitförening. Vi brukar jämföra med ICA. ICA har en gemensam bas som gör att vissa delar är exakt likadana oavsett vilket ICA du besöker. Beroende på storlek på butiken och område måste man dock anpassa utbudet. Man ska alltså ha en kultur som utgår från det lokala där föreningen står i centrum – precis som den lokala handlaren gör i ICA-butiken. När vi föreläser för förbund, ligor eller klubbar pratar vi om vikten att skapa lokalt anpassade sportkontor, precis som det finns ICA Nära, ICA Supermarket, ICA Kvantum och ICA Maxi.

Vilka fördelar ser ni kring att bli ett mer modernt sportkontor?

En problematik vi ser i idrottsrörelsen idag är att man slutar med sin idrott för tidigt. Vanligtvis slutar många när de börjar gymnasiet och i vissa fall ännu tidigare. Där hamnar tjejer och killar ofta i ett vägskäl där man antingen fortsätter med en elitsatsning eller fortsätter som tränare eller domare. Vår vision är att om idrottskanslier blir moderna sportkontor (och attraktiva arbetsplatser) då borde gymnasister se dessa som perfekta ställen att bygga sina CVn på. Idrottsrörelsen har nämligen länge varit duktiga på att ge ansvar väldigt tidigt. De yngre förmågorna som vill lämna sporten, men fortfarande brinner för sin klubb, kan då göra viktigt jobb på det moderna sportkontoret och hjälpa till med den arbetsbörda som det innebär att vara en hybridorganisation. Vi ser även stor potential i att det finns en hel del äldre inom föreningarna som kan agera mentorer till de yngre.

Här kan du läsa mer om Martin Carlsson-Wall och Center for Sports and Business.