Johan von Essen om ideellt engagemang inom idrotten

Innan jul presenterade Ersta Sköndal Bräcke högskola och SCB en rapport där man värderat det ideella arbetet i Sverige till 131 miljarder kronor. Det ideella engagemanget är en stor tillgång i Sverige, inte minst för idrottsrörelsen. Johan von Essen arbetar vid institutionen för socialvetenskap på Ersta Sköndal Bräcke Högskola och har gjort stora mängder forskning kring medborgerligt arbete och ideellt engagemang. Han menar att Sverige har en av de högst engagemangsgraderna i världen och delar idag med sig av hur det ideella engagemanget ser ut, vad som driver det och vilka fördelar det för med sig. 

Johan om sin forskning

Jag har gjort en hel del forskning kring ideellt arbete i Sverige. Forskningen består, lite grovt, av två delar. Dels har jag gjort kvantitativa studier där vi tecknar en bild av det ideella engagemanget, för att vi ska förstå hur det ser ut på befolkningsnivå. Det andra jag har gjort är intervjustudier med människor som jobbar ideellt för att skapa en förståelse av vad ideellt arbete betyder för dem, vilken roll det spelar i deras liv, hur det kom sig att de började och liknande.

Hej, Johan! Vad kan man säga om det ideella engagemanget i idrottsrörelsen idag?
Det ideella engagemanget i idrottsrörelsen är den största andelen av allt ideellt arbete i Sverige. 32 % av alla som jobbar ideellt gör det i en idrottsorganisation och cirka hälften av alla vuxna i Sverige engagerar sig ideellt på ett eller annat sätt. Det innebär att ca 16-17 % av befolkningen är ideellt engagerade i en idrottsförening.

Kan man se någon trend kring vem det är som väljer att engagera sig i idrottsorganisationer?
Ja det kan man. Arbetet inom idrottsrörelsen har väldigt mycket med barn- och ungdomsidrotten att göra och det finns framför allt två grupper som väljer att engagera sig. Dels engagerar sig många föräldrar för att deras barn idrottar – dvs mer eller mindre mot sin vilja engagerar man sig för att hjälpa klubben att driva verksamheten. Vidare ser vi även att det finns ett starkt samband mellan att själv ha varit aktiv inom barn- och ungdomsidrotten som barn och att sedan som vuxen engagera sig ideellt. Viktigt att notera är att de flesta vi möter är väldigt glada och nöjda över sitt engagemang, även om det kanske inte var helt frivilligt från början.

Vad betyder det för en organisation att ha människor som engagerar sig ideellt?
Framför allt är det ideella arbetet en resurs. Att folk arbetar ideellt gör att föreningar faktiskt kan driva runt sin verksamhet. Därtill skapar det legitimitet. Med den folkrörelsetradition vi har i Sverige så tänker vi att en ideell organisation inte ska ha avlönade anställda. Om föreningen drivs av ideella eldsjälar och har folk som är engagerade, så tyder det på att organisationen är förankrad i den miljö den verkar i. Idag ser vi allt fler kommersiella idrottsakademier, som har avlönad arbetskraft, och de betraktas inte som lika förankrade.

Vad betyder ideellt arbete inom idrottsrörelsen för de som utför det? Vad tror du driver folk till ideellt arbete?
De allra flesta som engagerar sig har en relation till organisationen redan. Många av dem, särskilt inom idrotten, blir aktivt uppmanade att delta. Det betyder att motivationen att börja kanske man inte kan prata om utan ofta blir man indragen på ett eller annat sätt.

Vad som händer när man väl börjat engagera sig är att man möter andra vuxna. I organisationen jobbar man tillsammans med andra, man lär känna folk och man får ett sammanhang. Det är en viktig motivation. En annan viktig sak är att man ser att man gör något värdefullt för andra – man ser dels alla barn som utvecklas men även organisationen såklart. Så att arbeta i ett gott sammanhang och få bidra är de viktigaste motivatorerna.

Enskilda individers engagemang är självfallet en viktig faktor, men vilken roll spelar föreningarna?
De är helt avgörande – det är de som rekryterar och organiserar det ideella arbetet. De flesta börjar inte för att de har ett engagemang, utan för att de blir rekryterade. Om den ideella organisationen inte skulle finnas där så skulle det ideella engagemanget se helt annorlunda ut.

Ersta Sköndal Bräcke Högskola har nyss kommit med en studie tillsammans med SCB som visar att det ideella engagemanget har blivit värderat till 131 miljarder kronor – en otroligt stor summa! Det ideella arbetet bidrar dock med mer än ekonomiska värden. Vilka är de viktigaste värdena?
Dels är det all verksamhet. Men det är också ett viktigt stöd för demokratin. Det ideella engagemanget var, framför allt under 20-, 30- och 40-talet, en viktig demokratiskola i Sverige. Folk fostrades in i att fatta beslut tillsammans, att göra sin röst hörd, att acceptera och forma sig efter andra människors vilja. Man kan även säga att det ideella engagemanget bryter klassgränser och att det finns en mycket större rörlighet mellan klasser i ideella organisationer än på arbetsplatser. Sen bidrar det såklart med utbildning. Folk lär sig massor av ideellt arbete, oavsett vad det är för typ av organisation. Så det ideella arbetet har väldigt många viktiga värden!